Ketokonazol för hirsutism
Ketokonazol är ett syntetiskt imidazolderivat, vilket har använts för att behandla steroidigenesis i tidig pubertet, prostatacancer och Dashings syndrom. Det har även använts för att behandla hirsutism.
Nyligen genomfördes en studie för att observera effekterna av små doser av ketokonazol på 42 kvinnor som lider av hirsutism och akne. Av dessa 42 kvinnor med medelålder på 23, hade 36 stycken hirsutism, 17 hade akne i svår eller måttlig form, 6 hade akne utan hirsutism och 11 hade både akne och hirsutism.
Studiens design
Efter att ha erhållit deras samtycke, så fick kvinnorna 200 mg ketokonazol, två gånger om dagen. En sex månaders lång behandling planerades från och med den femte dagen av menstruationscykeln. Proceduren som följdes var enligt Helsingforsmetoden. För utvärdering av hårväxten, så rakades 12 av de 36 patienterna i ett förutbestämt område på höger lår. Efter 30 dagar, så skar man av minst 20 hårstrån med en böjd sax från detta område. Detta område rakades igen och man påbörjade ketokonazolbehandlingen. Efter 90, 60 och 30 dagars behandling, togs hår bort och området blev åter rakat. Man mätte hårets längd och diameter med en IBAS- bildanalysator och man beräknade hårets tillväxthastighet. Av de 42 patienterna gick 14 igenom hela behandlingen, resten hoppade av studien av olika skäl.
Resultat
I de ovan nämnda 14 fallen så förbättrades hirsutismen. Medan inga viktiga effekter sågs på de 22 patienter som inte genomgick hela behandlingen så visade 7 av dem en förbättring av sin hirsutism och de fick en långsammare hårväxt. Med en genomsnittlig minskning av hårväxten så sjönk den gradvis från ca 0,258 mm till 0,184 mm. Medeldiametern sjönk från cirka 0,123 mm till 0,110 mm. Nio patienter hade en signifikant minskning av deras genomsnittliga hårlängd och daglig hårväxt efter 90 dagar. Vid sidan av dessa minskningar så fanns det minskning i androgennivåerna, dock hittades ingen statistisk korrelation.
Bieffekter
Det fanns större biverkningar hos de 23 patienterna under de första 60 dagarna a v behandlingen. Sex patienter tappade hår från huvudet och det blev betydligt värre i fem fall. Åtta patienter klagade över illamående och fyra hade huvudvärk. I sex fall fanns det torr hud och fjällning och asteni och klåda i tre fall vardera. En patient hade akut hepatit efter 30 dagars behandling och en annan hade giftig erytem i benen. Det fanns inga ändringar i blodglukosen. Kolesterolnivån minskade men HDL- kolesterolet var oförändrat.
Tjugofyra patienter hade regelbundna ägglossningscykler, 13 hade polymenorrhea -cykler av utebliven ägglossning och 11 hade inga menstruationsförändringar. Förändringar i menstruationen var mer frekventa under de första månaderna av behandlingen, varefter normala menstruationer återkom. Enligt en författare är äggstockarna det primära målet för ketokonazol.
Slutsatser av studien
Normalisering av androgennivåer associerades med förbättring av hirsutism men bara 38 försökspersoner visade tillfredsställande resultat. För att erhålla kliniskt tydliga resultat av hirsutism, krävs en lång period av behandling. Detta framgår av det faktum att de patienter som genomgick hela 6-månadersbehandlingen med ketokonazol visade signifikant förbättring av sin hirsutism. IBAS bildanalysatorn befanns vara ett mycket exakt instrument för att mäta hårdimensioner och tillväxttakt. Nästan 40 % av patienterna visade inte någon tydlig förbättring av sin hirsutism, även om deras tidiga avhopp från behandlingen kan ha påverkat den subjektiva bedömningen. Denna studie och en annan visade en generellt dålig acceptans av ketokonazol med en toleransnivå som sällan stiger över 6 månaders behandling. Förutom de biverkningar som redan nämnt, så har vissa författare och rapporterat modifiering av vissa biokemiska levervärden. Sådana observationer tyder på att ketokonazol ska användas försiktigt.
Medan hirsutism blir bättre genom fallande androgennivåer, så är längden på behandlingen som behövs för att resultat ska uppnås något som resulterar i biverkningar och komplikationer. Därför, med tanke på behovet av långtidsbehandling och det faktum att finns återfall av hirsutism när man tar bort androgendämpande droger, så föreslogs det att ketokonazol bör ges som ett komplement till de mer utbredda anti-androgena drogerna.
Ketokonazol kan ges när man inte kan administrera stereoider. Läkemedlet kan även föreskrivas för en kort period för att förhindra akut återfall av hirsutism hos ungdomar, eftersom det har en mindre hämmande effekt på äggstockscykeln är steroider.
Sammanfattning
Även om ketokonazol som ordineras för hirsutism ger lägre nivåer av androgennivåer, så är det bara utvalda patienter som är berättigade, då en långtidsbehandling som krävs, ger många biverkningar och komplikationer. Därför bör en noggrann övervakning ske under hela behandlingen.